Författare: Norrköpings brädspelscafé

Mina första trevande steg i speldesign

Det var någon gång på 90talet som jag först började att fundera på att göra ett eget spel. Resultatet blev slaget om Kiladalen, ett spel som jag plankat reglerna från något spel i Sinkadus, den stora speltidningen på den tiden. Man hade trupper och slogs om herraväldet Kiladalen.

Reglerna var väldigt enkla man hade olika trupptyper och varje trupptyp hade ett värde mellan 2-4. Man skulle sedan slå under detta värde på en tärning för att oskadliggöra en motståndare. Det andra värdet var hur många rutor som enheten kunde röra sig. Spelet var inte på något sätt unikt och var inte på något sätt taktiskt. Spelplanen hade skogar och berg men terrängen hade inga regler så det fanns ingen taktik mer än flytta och slå bra på tärningen.

Det blev aldrig några mer regler, jag hade inte direkt några idéer eller ambitioner att utveckla det vidare så det blev andra projekt som jag fortsatte med.

Jonas Elimää
Norrköpings brädspelscafé

Fluxx
Ett annat kortspel som jag spelat vansinnigt mycket, inte för att det är så mycket kvalitet i, utan för att det är så snabbspelat äör Fluxx. Fluxx har väldigt enkla regler, du drar ettkort och spelar ett kort.

Men reglerna ändras efter att du spelar ut nya regler så attr du kanske drar fyra och spelar ut alla kort på handen. Det är hela tiden föränderligt, vilket gör de intressant, att man sedan spelar det på några minuter gör att vi spelat det på jobbet under fikapausen.

Carcassonne
Första gången jag såg Carcassonne tänkte jag att det var ett pussel, men när jag började förstå att man byggde upp planen allteftersom så ökade intresset. En riktigt kul sak med Carcassonne är att det är så enkel spelmekanik och att det går att lär a ut väldigt snabbt. Att man sedan bygger upp spelplanen med hjälp av brickor så att, framförall städerna blir som den riktiga franska staden Carcassonne med sin bizarra arkitekur.

Great dalmuti card game
Jag tror detta är spelet som kommer på första plats i antalet spelade spelomgångar efter varandra i rad. Några av mina vänner kallar spelet för hattspelet då jag ibland har med mig hattar i olika former för att visa hur det går i spelet.

Spelet är väldigt enkelt, det är en kortlek med värden mellan 1 -12 och det är lika många kort som valören, alltså en etta upp till tolv stycken av valören 12. Det handlar sedan om att bli av med sina kort och varje spelare måste lägga kort av lägre valör än den förra. Dessutom så måste man lägga lika många kort av en läge valör. T ex så om någon börkar med att lägga ut 3st nior så måste nästa spelare lägga ut 3st åttor eller lägre. Förutom de olika valörerna så finns det två stycken jokrar, dessa
kan man lägga med alla andra kort för att få mer av den valören.

För att  ytterligare göra det lite mer intressant så beroende på hur det gick
i den förra spelomgången så får du bonusar eller bestraffningar. De första
två personerna som gick ut först får begära skatt av de två som gick ut sist och näst sist.

På Lincon något år arrangerade vi Great dalmuti dygnet runt.

Jonas Elimää
Norrköpings brädspelscafé